Jag började meditera i början på 90-talet och min inkörsport, var en kurs i Autogen träning/självsuggession, hos en sjukgymnast specialiserad på stress och ätstörningar. Jag hade då väldiga problem med spända käkar och det var min tandläkare som skrev remissen. Träningen gick ut på att både slappna av och påverka kroppen i önskad riktning.

 Under åren följde olika sorters övningar. Meditation kan ju vara många saker... För många är meditation samma sak som kontemplation och för andra en mycket bestämd övning, med ett speciellt syfte.

 Från början använde jag ofta ledda meditationer på CD, men sedermera mer blev det ett självständigt arbete med att uppnå en inre frid och djupare insikter. 2001 kom jag i kontakt med Zazen - Zen meditation - och det är verkligen ett varande. Tömma huvudet och bara VARA i andetagen. Med Zen kom jag till insikt om att den inre friden inte bara ska vara en kort stund under en meditation, utan bör vara något man bär med sig oavbrutet, om man ska må bra och nå viktiga insikter.

 I dagens samhälle är det inte alltid lätt att behålla närvaron, men desto viktigare är det att försöka uppnå ett lugn och en inre frid, för att klara av de yttre stimulis, som vi ansätts av oavbrutet. Under det år som jag jobbade som lärare, tog vi ibland en stund med en enkel meditation, där jag enkelt guidade eleverna till både avslappning och välbefinnande. Det blev ett behov och ett önskemål, från ungdomarna och jag hoppas de fortfarande tänker, att det är viktigt att slappna av 

 Hittade en bra beskrivning på förhållningssätt till en inre frid och översätter första strofen:

Meditation är en sorts medicin - dess användande är bara för stunden. När du har lärt kvaliteten, då behöver du ingen särskild meditation, då må meditationen involvera hela ditt liv. Gå är Zen, sitta är Zen:

********

Meditation is a kind of medicine - its use is only for the time being. Once you have learned the quality, then you need not do any particular meditation; then the meditation has to spread all over your life. Walking is Zen, sitting is Zen.

 Then what will be the quality? Watchfully, alert, joyously, unmotivated, centered, loving, flowing, one walks. And the walking is sauntering. Loving, alert, watchful, one sits, unmotivated - not sitting for anything in particular, just enjoying how beautiful just sitting doing nothing is, how relaxing, how restful..... After a long walk, you sit under a tree and the breeze comes and cools you. Each moment one has to be at ease with oneself - not trying to improve, not cultivating anything, not practicing anything.

 Walking is Zen, sitting is Zen. Talking or silent, moving, unmoving, the essence is at ease. The essence is at ease: that is the key word. The essence is at ease: that is the key statement. Do whatsoever you are doing, but at the deepest core remain at ease, cool, calm, centered.

 Osho The Sun Rises in the Evening Chapter 7