Du borde hålla kurs!  Varför vill du ha stuga i skogen? Du måste ta det lugnt!

Du borde ha utställning! Vad vill du med ditt liv? Vad tänker du sedan? Ska du verkligen jobba med det där? Nu får du lugna ner dig! Du borde verkligen hålla kurs! Varför målar du inte mer? Du borde gå kurs! Nu får du lugna ner dig!

…

Det haglar meningar över mig, där andra tycker… Att jag ska än det ena, än det andra. Det finns också nån enstaka som tror att just h*n känner mig bättre, än jag själv.

Jag skriver så här:

***

Jag vill bara leka

och känna livets ström

Vill inte tänka

bara leva i min dröm

Jag vill leka och busa

och liksom bara va’

Jag vill i flow:et susa

och himla härligt ha

Då vill jag inte tänka

Jag tänker inte alls

Är liksom där i kännet

Gunget i en vals

Jag struntar i teorier

I andras tolkningssätt

Jag lever i mitt eget

Utan fel… eller rätt

Dansar , dansar min dans

i baktakt om jag vill

Säg inte vad jag ska

det leder inget till

Låt mig bara vara

i min egen eufori

I min egen sannhet

Smutsa inte ner min fantasi

© Lie

Dagarna går… och hösten nalkas. Härligt! Jag älskar hösten, med dess klara, friska luft och lite senare förvandlas hela naturen och intar alla mina favoritfärger!

För en pollenallergier, börjar tiden med astma, utslag och täppt näsa på våren och har man sommarallergi, fortsätter den hela augusti. Nu nalkas september och jag får verkligen njuta i dryga 2 månader, med bättre lungkapacitet och därmed mer ork. Sedan kommer november, med mörker och tända ljus på kvällarna. Mys!

 

Sökande efter fritidshus pågår fortfarande och även om man blir besviken ibland klarnar det för varje titt, vad man egentligen vill ha… och vi synkar oss maken och jag. Härom kvällen var vi till ett underbart ställe, vid en lugn sjö, egen liten badstrand och naturtomt, till det facila priset 335 tusen. Jo, man ska leta i rätt ände av länet. Men det bidde ingenting av den drömmen, för 50 m från huset, var en stor hästhage. Förbaskat också…

***

Äntligen mörker

Lugnet kommer

Omfamna mig

Du mjuka

Höst

© Lie

Och som fortsättning på föregående inlägg... ytterligare ett otroligt framförande, som jag vill dela med er - en dans som illustrerar kampen mot bröstcancer. Otroligt stark koreografi och ett ömsint framförande av Ade och Melissa:

Jag finner en stor glädje i konsten… Alla uttrycksformer förmedlar på sitt sätt, en känsla, ett sinnestillstånd eller kanske en vision. Jag har uttövat flera sorter själv; musik, dans, skulptur och bildskapande, men p.g.a fysiska hinder är det bildkonsten som jag numer kan roa mig med.

 Det är roligt att själv utöva, men också en sann glädje att ta del av andras uttryck och jag har under den senaste månaden åter igen tittat på ”So you think you can dance” på kanal fem. De 20 av de främsta unga dansare, i Amerika tävlar om vem som blir Dancer of the year. Såna talanger!

 

Kraftfull dans! Brandon och Jeanine i Battlefield

Vilken paradox…

Två kvinnor ställer upp i Afghanistans presidentval… ”Demokratin går framåt för Afghanistans kvinnor!” Samtidigt stiftar sittande presidenten en lag som bland annat säger att en shiamuslimsk man får förvägra sin hustru mat, om hon inte går med på hans sexuella krav… Naturligtvis för att  få stöd från de fundamentalistiska shiamuslimerna i valet. Dessutom förlorar de här kvinnorna sin rätt till föräldraskap. Det är mannen och mannens far, som anses som vårdnadshavare.

Så framskrider demokratin i Afghanistan!

http://www.arbetaren.se/articles/xx20090819

Och hur det ser ut i resten av världen, kan man läsa på Ottarsidan/rfsu:s hemsida, men länken gick inte att lägga in här...

Sexuellt våld är ett reellt hot för många skolflickor världen över, enligt en rapport av Mary Ellsberg, forskare i genus och mänskliga rättigheter. I Karibien har 48 procent av ungdomarna fått sin första sexuella erfarenhet under tvång. I Peru är det 40 procent. De nya siffrorna presenterades på ett seminarium om sambanden mellan våld mot kvinnor och hiv/aids...

... Nästan ingenstans i världen har kvinnor total frihet att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet

Jag är glad åt den del av världen som jag lever i!

Vissa saker i livet finns det ett rätt välkänt och relativt allmängiltigt facit till. Åtminstone inom samma kultur. Alla genomgår liknande utvecklingsfaser; Vi frigör oss och trotsar i 2-3 års åldern, vi har spring i benen p.g.a. snabb fysisk tillväxt i 6-årsåldern, vi genomgår puberteten och frigör oss lite till, kommer ut i livet, studerar och/eller skaffar jobb och förhoppningsvis träffar vi någon att älska... och frigör oss lite till...

Kvinnor i 30-årsåldern som längtar efter barn. Biologiska klockan, säger man. "Jag känner av den biologiska klockan"...

Sedan hörs det spridda uttalanden om ålderskriser, men det tycker jag inte verkar vara lika allmängiltigt idag, när vi frigjort oss från många gamla värderingar om vad som är viktigt i livet. Vem tycker idag att man BORDE vissa saker i en viss ålder? När jag var barn borde man ha skaffat barn före 23, annars var man "för gammal"... skrattretande idag ;)  När jag var i tonåren hade utbildning blivit viktigt och jag själv sa "inte före 25"... men idag är spridningen stor  och det är rätt vanligt att man är över 30 och upp till 40, innan man blir förälder. Ekonomisk trygghet och stadig karriär...

Allt detta har jag hört mycket om och min mamma som nu är 72, sa att livet började vid 40. Jag minns jag funderade på vad man väntar på, när man låter livet börja efter 40? Hon slängde bh:n - det var 70-tal - tog körkort ... och började tydligen leva, när barnen blivit tillräckligt stora och hennes egen mognad satte sig över konventionen.

Nu har jag för första gången i mitt liv hört den biologiska klockan ticka för medelålders kvinnor. "Jag vill ha barnbarn - den biologiska klockan tickar!"

Det har jag aldrig hör förr och jag tycker mig ha hört mycket... men inte att den biologiska mormorsklockan tickar...
Jag undrar om det är allmängiltigt? Tickar det för de flesta kvinnor?

Eller finns det så mycket att fylla livet med idag, att kvinnor ofta har fullt upp ändå? Och att det är de kvinnor som satt yrkeslivet på andra plats, som tickar barnbarn?

Och hur är det för män?

Tickar den biologiska farfarsklockan?

... funderar jag på idag...

***

LYCKANS MINUT
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick

Vad är det för tid
vad är det för år, vem är jag,
vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever
på jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.

 

Av Erik Lindorm

Det har regnat hela morgonen och allt är vått

Kontemplation ~ en perfekt stund  :)

En mugg gott kaffe och fin musik:

*****

Look around

Where do you belong

Don't be afraid

You're not the only one

Don't let the day go by

Don't let it end

Don't let a day go by in doubt

The answer lies within

Life is short

So learn from your mistakes

And stand behind

The choices that you make

Face each day

With both eyes open wide

And try to give
Don't keep it all inside

Don't let the day go by

Don't let it end

Don't let a day go by in doubt

The answer lies within

You've got the future on your side

You're gonna be fine now

I know whatever you decide

You're gonna shine

Don't let the day go by

Don't let it end

Don't let a day go by in doubt
You're ready to begin

Don't let a day go by in doubt

The answer lies within.

Musik: Dream Theater, Text: John Petrucci 

Första arbetsdagen efter semestern avverkad och jag sitter och lyssnar på lite skön musik. Känner mig nöjd och belåten. Inga stora ovationer, men helt klart harmonisk och nöjd i ett slags varande. Man behöver inte orda så mycket då :)

Lägger in en dikt, som jag skrev till barnbarnet, när hon var rätt så ny

(nu är hon 1½ år)

***

Du lilla, nya männ’ska

ser in i mina ögon

stadigt och fast.

Våra blickar möts

Oändligt lång

är denna stund

I VÅRT ögonblick

Jag anar djupet

Du kära… du lilla krabat

Med visdom i din blick

Allvarlig i stunden

Och i nästa lika glad.

Vet du en hemlighet?

Som ingen annan vet?

Våra blickar möts

I tystnad ser vi in i varandra

Du ser in i djupet

I nästa stund är allvaret borta

Och du ler med hela ansiktet

Andas in hela mig

och jag andas in dig

Vi skrattar tillsammans

Vi är ett, i denna stund

Min kärlek är så stor

Att mitt hjärta värker

Du underbara

Barn av mitt barn

Jag älskar dig på djupet

Jag längtar redan...

älskar dig så!

© Mormor Lie