Allhelgonahelgen 1981, blev vi ett par och sedan dess har vi hängt ihop.

Jag var 20 år och maken 26. Han tyckte jag var ung. Jag tyckte han var perfekt.

28 år tillsammans, då har man upplevt mycket ihop. I ler och långhalm, i vått och torrt, men med integriteten i behåll. Kanske det är nyckeln till ett långt förhållande? Kärlek naturligtvis - attraktion och kärlek - men också att man inte gör avkall på sig själv, utan behåller sin person, sina intressen och har både ett eget liv och ett gemensamt. En vilja att förstå och komma överens behöver man också. Det har inte varit lätt som en plätt, men all investering, har gett rejält med avkastning.

Jag älskar honom lika mycket idag, som jag gjorde då...

Nej nu ljuger jag.

Jag älskar honom mer nu... än då.

Precis som äpplen mognar och blir sötare i smaken, mognar kärleken...

Och här är vår låt, med Nina Simone:

Att känna närheten till naturen och vara i dess växlingar, är viktigt för mig.  Jag tror nog det är viktigt för alla, men många springer omkring och stressar och då vill man ha det så enkelt som möjligt och höstmörker blir en tyngd istället för en vila. Innan industrialiseringen, levde alla i samklang med naturen och vi anpassade vårt liv, efter klimat och ljusmängd. Man sov mer om vintern och det borde vi nog göra nu också, men istället fortsätter vi som om vi har en evig sommar. "Samhället kräver av oss", att vi ska vara på topp, vara sjuknärvarande på jobbet och prestera oavbrutet... Eller? Samhället - det är ju vi det! Det går inte att skylla ifrån sig. Samhället är vi - hur vill vi ha vårt samhälle?

Musik med doft av mylla: 

 GJALLARHORN och sången "Suvetar - Godess of spring"

// Gjallarhorn var det horn, som asaguden Heimdall i den nordiska

mytologin, blåste i för att varna asarna om Ragnarök. //

Jag hade inte tänkt ägna så mycket tid åt influnsan, men när man börja söka efter information, finns det oändligt mycket att ta del av. Nu är det nog så, att för gemene man kommer inte valet om vaccination eller inte, att bli något problem. Innan vaccinetförrådet har fyllts på igen och alla i riskgrupperna har vaccinerats, kommer influensavågen vara över! Eller hur?!

I morse stötte jag på denna intervju med Tom Jefferson, oberoende forskare/epidermiolog vid Cochraneinstitutet. Han berättar om svininfluensan... om att vaccin är ett lotteri som funkar bäst på vuxna, friska med ett bra immunförsvar... och har dessutom en tanke om vem som tjänar på att WHO ändrade pandemibegreppet 2009

Epidemiologist Tom Jefferson Tells Swedish TV:

WHO Pandemic Criteria Lowered to Benefit Big Pharma

Man får vad man behöver, brukar det sägas...

Jag har ingen röst och har varit tyst i en vecka nu. Behövde jag det?

"Vad hemskt", sa min lillasyster. "Aldrig har jag mer lust att prata, än när jag är hes och har tappat rösten!"

Men jag har inga problem med att vara tyst. Jag har som sagt, varit tyst en hel vecka nu och mödosamt tvingat fram några ord, när telefonen har ringt, men den som har ringt har snabbt insett, att här blev det ingen konversation.

Jag har tyckt det har varit riktigt skönt. En påtvingad retreat i hemmets stilla vrå. Har varit jätteförkyld i två veckor och till slut kände jag mig ansatt av virus i hela kroppen och hostade praktiskt taget bort rösten. Jag är inne på andra veckans sjukskrivning.

Det underlättar ju att man är sjuk, när man är sjuk... För när man inte orkar göra något annat än ligga under filten och tiga, då är man ju nöjd med att bara göra det, men som sagt... det var inte så illa. "Not bad at all", som dom säger på TV... Jo det har ju blivit en hel del Tv-tittande, det ska jag villigt erkänna.

I tystheten och ensamheten, kan man inte springa ifrån tankar och känslor. Jag har tänkt och känt både det ena och det andra. Sett att somt måste det ändras på... frågan är hur. Svaret kanske kommer så småningom, men jag hoppas att jag inte behöver ytterligare en tyst retreat, för att höra det.

Frågan är "Vad behöver Lie?" Och det enda jag har hittills sett, är bilder av mig själv, som vandrar omkring i unga tallskogar, flyger med egna vingar över lägdorna och sedan förevigar mina syner, med oljefärg på en uppspänd duk. Hur detta ska se ut i verkligheten, återstår att se... Jag såg ingenstans att jag jobbade som kontorist... ingenstans!

... Vad konstigt...

Ett av mina största intressen jämte måleriet, är healing, eller helande, som det ju heter på svenska. Jag praktiserar olika helandetekniker, men den som jag känner mest för och som ligger mig närmast, är shamanskt helande, enligt urgamla tekniker i viss moderniserad form.

Genom mitt shamanska intresse, kom jag i kontakt med The World Drum Projekt:

...

Etter en visjon av Whitecougar

og ide-arbeid flere mennesker i mellom,

er nå verdenstromma laget (av Birger Mikkelsen)

og sendt ut for å delta i seremonier over hele verden.

Filosofien bak prosjektet er at de som deltar

skaper oppmerksomhet på den
kritiske situasjonen til Moder Jord.

...

Du kan läsa mer om projektet på hemsidan:

http://www.theworlddrum.com/

Här är bilder och musik, från trummans besök i Tuva:

Tidigare bilder:

Den dagen, då jag böjde mitt stolta huvud

och lyssnade till skogens sus.

Den dagen, jag stod ut i min förnedring

och såg på, medan andra dansade

Den dagen jag la ner, alla önskningar och mål

och satte mig ner… att vänta.

Den dagen kom livet åter.

© Lie

Idag är jag inne på egot igen... eller rättare sagt fördelen med att släppa egot.

Sist jag skrev om det var i juli. Jag refererade då några rader från Eckhart Tolle och skrev, att om vi är alldeles för upptagna med att antingen oroa oss för framtiden eller fundera över det förflutna, missar vi att leva HÄR och NU. Genom att öva sig i att tysta egot, så uppnår man den inre stillhet som krävs, för att man skall kunna uppleva och delta i själva livet, där och när det händer.

Det finns också andra aspekter av egot.

Egot ser jag också som de önskningar, behov och programmeringar vi har i oss, som får oss att göra saker som vi tror "förväntas" av oss, som vill tillgodose andras behov, för att vi vill tillfredsställa våra egna, för att vi vill ha beröm o.s.v Helt enkelt alla situationer, där vi sätter oss själva i fokus och utgår ifrån att världen snurrar runt just en själv och ens behov av tillfredsställelse av olika saker, som får en att mäta världen med ego-ögonen. Jag vill... Jag behöver... Jag förväntas... Jag måste...

Det finns en livsfilosofi som kan kallas panenteism, som tilltalar mig... om man vill sätta etikett, vilket jag egentligen inte är så intresserad av. Etiketterna alltså. Burkens innehåll är mer intressant  och denna filosofi säger mig att  vi är ett.

Vi alla, är en del av samma Livsande... Livspust... Alltet... Gud... Källan... eller vad man nu vill kalla det. Och jaget... är endast en kugge i ett gemensamt maskineri. Varje kugge har sin uppgift och kan genom olika val göra, att ALLTET fungerar på olika sätt.

Om man låter en kugge rosta in en maskin, fungerar hela maskinen dåligt. Dina val... påverkar oss alla och hela alltet, men just DU... just JAG... är inte väsentligast i Universum. Dock ändå... är just Du och just Jag, väldigt väsentliga, men i altruismens anda.

Jag lyssnade på Ernst Billgren i morse på TV och jag gillar den mannen skarpt, även om jag inte direkt vill ha hans tavlor, hängandes på väggarna. Eller rättare sagt; jag gillar hans tankar. Han sa i anslutning till frågan om vad konst egentligen är (apropå hans nya bok), att han inte tar emot beröm... för det är inte han som har gjort tavlorna. Det är alla andra och allt annat än han själv, som har påverkat honom att göra, just den eller den måningen... Han har bara hållit i penseln, typ.

Det tänkesättet tilltalar mig verkligen, i mitt sätt att se på tillvaron, omvärlden och varandet. Vi gör saker, men syftet ska inte vara (och kan omöjligt vara), att man ska få beröm, utan för att vi ska beröra, hjälpa, stärka... och det kan vi göra på olika sätt... för vårt allas bästa, som en positiv, frisk, fungerande kugge i maskineriet Alltet... Gudomligheten... Varandet...

Ernst Billgren:

http://www.fokus.se/2009/01/billgren-gor-inte-konst/

Panenteism:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Panenteism

http://en.wikipedia.org/wiki/Panentheism