Jag trivs inte på stora knallemarknader med krims krams och populärmusik skvalandes ur högtalarna. Jag blir trött, led och vill bara därifrån… men idag har jag besökt vikingafestivalen på Norra berget och den är lika gemytlig som alltid. Det låter lite pretentiöst med ordet festival, men oavsett vad det heter så jag trivs jag i dofter av eld, tjära och skinn… ljudet av säckpipor, vevlira och trummor… och synen av vadmal, lin och lustiga mössor. Mellan låtarna, hörs bara småprat, fågelkvitter och hammarslag från något hantverksarbete eller ingenting.

Jag inser ju att folk hade svåra vedermödor i sitt vardagsliv på den tidiga medeltiden, men man anar en livskvalitet, som vi förlorat; Samvaron kring det praktiska arbetet och lugnet i tillvaron där arbetet behöver ha sin tid och inte kan stressas fram. Jag trivs i gammal tidsanda och lever nog i fel tidsålder… ja jag tror det, fast... jag gillar ju datorn förståss… ;-)

Jag köpte i alla fall en ny mungiga… en liten handsmidd sak för 50 spänn, så nu kasserar jag min gamla från 70-talet, som börjat plinkeliklonka… och kanske mina vänner för sin en truddelutt i örat, på midsommarafton…

http://www.gnejron.se/

Så här duktig har jag inte blivit än:

Idag är det val till Europaparlamentet.

Förra gången röstade jag inte. Jag har aldrig varit positiv till EU och brydde mig inte. I år har jag förstått att det finns och existerar, oavsett hur mycket jag ignorerar det och jag har ett val att själv påverka vem som är där… eller låta andra göra det åt mig. Så idag går jag och röstar.

Det störde mig att få Sverige Demokraternas reklam i brevlådan, förra veckan.  Det kändes som ett personligt intrång, att deras valblankett kom innanför mina dörrar. Snabbt som attan, hamnade det i pappersåtervinningen, men kanske borde jag ha satt eld på valsedeln?!

Jag har alltid tyckt det är viktigt att veta vart man kommer ifrån. För att förstå bakgrunden till våra kulturmönster och ha för att en bas att utgå ifrån… men man behöver på inga vis stanna i basen och rota runt i gamla traditioner… bara… man kan integrera sig med omvärlden och dela med sig av det goda. Jag gillar att vi delar med oss av vårt överflöd och tar emot, av det vi saknar.

Ja... då har jag sällat mig till skaran: Jag är BLOGGARE!

Tipset har kommit några gånger - jag skriver ju hela tiden ändå - men jag har inte skridit till verket. Förrän idag. På Sveriges nationaldag 2009.

Vad är det jag skriver då, som jag hittills inte publicerat någonstans?

Jag skriver om mina tankar, reflekterar över tillvaron och så diktar jag.

Så till alla vänner och bekanta:

Välkommen till Lies blogg!

.