Idag är jag inne på egot igen... eller rättare sagt fördelen med att släppa egot.

Sist jag skrev om det var i juli. Jag refererade då några rader från Eckhart Tolle och skrev, att om vi är alldeles för upptagna med att antingen oroa oss för framtiden eller fundera över det förflutna, missar vi att leva HÄR och NU. Genom att öva sig i att tysta egot, så uppnår man den inre stillhet som krävs, för att man skall kunna uppleva och delta i själva livet, där och när det händer.

Det finns också andra aspekter av egot.

Egot ser jag också som de önskningar, behov och programmeringar vi har i oss, som får oss att göra saker som vi tror "förväntas" av oss, som vill tillgodose andras behov, för att vi vill tillfredsställa våra egna, för att vi vill ha beröm o.s.v Helt enkelt alla situationer, där vi sätter oss själva i fokus och utgår ifrån att världen snurrar runt just en själv och ens behov av tillfredsställelse av olika saker, som får en att mäta världen med ego-ögonen. Jag vill... Jag behöver... Jag förväntas... Jag måste...

Det finns en livsfilosofi som kan kallas panenteism, som tilltalar mig... om man vill sätta etikett, vilket jag egentligen inte är så intresserad av. Etiketterna alltså. Burkens innehåll är mer intressant  och denna filosofi säger mig att  vi är ett.

Vi alla, är en del av samma Livsande... Livspust... Alltet... Gud... Källan... eller vad man nu vill kalla det. Och jaget... är endast en kugge i ett gemensamt maskineri. Varje kugge har sin uppgift och kan genom olika val göra, att ALLTET fungerar på olika sätt.

Om man låter en kugge rosta in en maskin, fungerar hela maskinen dåligt. Dina val... påverkar oss alla och hela alltet, men just DU... just JAG... är inte väsentligast i Universum. Dock ändå... är just Du och just Jag, väldigt väsentliga, men i altruismens anda.

Jag lyssnade på Ernst Billgren i morse på TV och jag gillar den mannen skarpt, även om jag inte direkt vill ha hans tavlor, hängandes på väggarna. Eller rättare sagt; jag gillar hans tankar. Han sa i anslutning till frågan om vad konst egentligen är (apropå hans nya bok), att han inte tar emot beröm... för det är inte han som har gjort tavlorna. Det är alla andra och allt annat än han själv, som har påverkat honom att göra, just den eller den måningen... Han har bara hållit i penseln, typ.

Det tänkesättet tilltalar mig verkligen, i mitt sätt att se på tillvaron, omvärlden och varandet. Vi gör saker, men syftet ska inte vara (och kan omöjligt vara), att man ska få beröm, utan för att vi ska beröra, hjälpa, stärka... och det kan vi göra på olika sätt... för vårt allas bästa, som en positiv, frisk, fungerande kugge i maskineriet Alltet... Gudomligheten... Varandet...

Ernst Billgren:

http://www.fokus.se/2009/01/billgren-gor-inte-konst/

Panenteism:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Panenteism

http://en.wikipedia.org/wiki/Panentheism

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag flyttar nu över mina tankar till en ny blogg:   Fylgjans blogg      Ses där! ...

Jag ser konstnärligt skapande, som ett uttryck för själen och dess erfarenheter oavsett om det rör sig om måleri, musik eller dans. Uttryck i utveckling ger avtryck, både inför våra ögon och i våra själar.   Ibland ser jag så tydligt i mina bilde...

Min pappa har arbetat bra hela livet, varit familjeförsörjare, arbetsledare, tagit ansvar och hjälpt andra människor. Ensam familjeförsörjare under våra barndomsår, som det oftast var då på 60-talet. Men när han har varit sig själv närmast, har han a...

Till människorna  I går tog jag hela världen i famn- det var i min fantasity jag är nog lika sluten och steloch reserverad som ni- men kände du månne en kyss på din kindja då var den nog från migty i går tog jag hela världen i famnoch då kysste jag ...