Allhelgonahelgen 1981, blev vi ett par och sedan dess har vi hängt ihop.

Jag var 20 år och maken 26. Han tyckte jag var ung. Jag tyckte han var perfekt.

28 år tillsammans, då har man upplevt mycket ihop. I ler och långhalm, i vått och torrt, men med integriteten i behåll. Kanske det är nyckeln till ett långt förhållande? Kärlek naturligtvis - attraktion och kärlek - men också att man inte gör avkall på sig själv, utan behåller sin person, sina intressen och har både ett eget liv och ett gemensamt. En vilja att förstå och komma överens behöver man också. Det har inte varit lätt som en plätt, men all investering, har gett rejält med avkastning.

Jag älskar honom lika mycket idag, som jag gjorde då...

Nej nu ljuger jag.

Jag älskar honom mer nu... än då.

Precis som äpplen mognar och blir sötare i smaken, mognar kärleken...

Och här är vår låt, med Nina Simone: