Det började förra vintern... jag gick in på Hemnet och såg ett hus till salu.

En gammal skola, med gott om utrymme för mina estetiska aktiviteter och ett ställe, där även släkt och vänner skulle kunna vara. Tanken var ny, men besvikelsen ändå rätt stor, när vi kom dit. Huset låg alldeles för nära en tungt trafikerad väg, men... nu visste vi i alla fall, vad vi ville ha: Ett större fritidshus med året-runt-standard.

Resan har varit lång... praktiskt taget runt hela Västernorrland.... och vi har tittat på än det ena, än det andra, men det har hela tiden varit något som inte känts helt rätt... inte minst alla hästar, får och kor, som inte alls är bra att ha för nära, när man är allergiker.

I somras skrev jag om ett torpställe utanför Kramfors, där vi mötte på så trevligt folk, uppe i skogen. Ja... hade det inte varit för tjurarna som trumpetade, när vi var där andra gången med mäklaren... då hade vi kanske slagit till... Jag förstår nu, att de ropade; Nej, nej, nej ... för det var inte DET huset vi skulle ha.

Det var också nära i Älandsbro, men där kom storbonden och köpte upp allt.

Och det var ju lika så bra, för det var ju fasligt långt till nån sjö att paddla kanot i, där...   

Ett tag var jag alldeles utmattad och nära att ge upp, men en resa till östra Jämtland, fick mina ögon att öppnas, för en ny sökning på Blocket. Och där... där fanns det... utlagt för andra gången, då tidigare spekulanter backat. Där var vårt drömställe, med gott om plats för både mina och makens intressen, stor tomt för lekande barnbarn och en stor sjö bredvid... där jag kan paddla kanot.

Nu är det vårt. Drömmen blev sann!

Det gäller att vara tydlig med vad man önskar och hålla ut...

And the dream comes true!