Imorgon är det 1:a Advent... i väntans tider.... snart är det jul.

Kyrkan talar om Jesus Kristus,  medan gemene man med stirrig blick, äntrar alla "Mammons tempel" som finns och rusar runt som galningar. Från novembers vilsamma, stilla, lite depressiva befolkning, kommer nu människorna att förvandlas till överstressade hysteriker... som trampar ner varandra i julhandeln... och Birsta city, kommer inte att ha en parkeringsplats ledig. Musiken i högtalarna skriker hysteriskt ut hetsande musik.. och vi rusar runt. Undrar hur vi ser ut i fågelperspektiv...

Nej, jag är inte kristen - tvärtom - det är inte därför jag använder kristna termer. Jag ville bara uttrycka skillnaden i det budskap, som de flesta säger sig vara anhängare till och vad de sedan gör i verkligheten. Jag tycker bara det är ... ja vad ska man säga... osmakligt ...hur vi i västvärlden överdriver, när större delen av jordens befolkning svälter. Att vi inte har kommit längre, än så här... att vi inte kan höja oss över våra egon... och visa sann medmänsklighet.

Jag är inte intresserad av att få julklappar, men en sak önskar jag mig mycket:

Ge en slant till barn i världen. Ge "mig" gärna det!

http://www.unicef.se/

.

Till dig som tror på Gud, Jesus och allt det där, lånar jag den här som illustration och till oss andra som inte tror på det kristna budskapet, kan den ändå vara en tankeväckare: